Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Som motiv har åldrandet inte fått alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar på vilket sätt åldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger på en databas där all information lagras och är sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nätverk ha tillgång till alla ritningar och förteckningar på ett snabbt och effektivt sätt..

For my master thesis in Archival Science, I have arranged and catalogued the archives of the Uppsala InternationalShort Film Festival. The materials consisted of approximately 160 binders and filing boxes and some banners.Additionally, there was a large amount of photos from screened films. Some of the material was in good order whilesome was not. The archive was catalogued in Visual Arkiv. After cataloguing the material, approximately 30 binderswith routine records such as reciepts, tax forms et cetera were removed and destroyed.

The aim of this thesis in Archival Science was to explore the concept of electronic archives and the challenges that might be encountered when attempting to move archives into a new digital age, as well as having a closer look at the term e-archive itself. Another aim was to explore how the OAIS reference model works in practice.To explore these questions I decided to do a case study on E-Arkiv Stockholm, a functioning e-archive. I decided to do a study on several documents that were created throughout the project, these included documents related to the planning of the archive, as well as the final report. My reason for this method was that these docu-ments came straight from reality and would give a clear and unbiased view of the project and it?s many aspects.Examination of the documents showed that the OAIS reference model and its concepts had been the foun-dation of much of the planning.

This thesis focuseses on archives and availability. The general public seem to have trouble finding their way tothe actual archives even though most archival institutions are easily accessed and provide interesting material.Maybe it is because archives are generally not as well known as other institutions within the ALM-area, eventhough the need to know ones history and identity is considered mainstream. Whether or not history takes off atthe archives is a complex question to answer. Archives, however, certanly contribute to our ideas of earlier timesand the concept of history.I have examined what archives do to make these contributions known to the general public and to whatextent they make their material avaliable. I have also looked into archival pedagogy since it is often connected toavaliability.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

The aim of this study has been to create a future scenario of what archiving might look like in the future. The main theory used in the study comes from future studies, but also a theory about the social impact of technology on work were used. The questions that were analysed were about the tasks of the archivist, the appearance of the archival institution, collaboration with other LAM institutions, knowledge requirements for the archivist and the amount of archivist positions. The method used in the study was scenario writing, which derives from future studies. The source material consisted among other things of regulations and laws related to archiving together with some archival manuals.The tasks of the future archivist will probably consist of the same tasks as those of present archivists who work with digital archiving, even though archivists probably forever also will have to work a little with paper records.The future archival institution will probably retain its paper records and keep its digital records on digital storage media.

Examensarbetet berör frågor kring arkivering och dokumenthantering på stads-byggnadsförvaltningen i Trollhättans kommun. Problem som kommunen har är dagslägets hantering av digitala filer..

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A.